Handkirurgen Sahlgrenska - never ending story..

I onsdags var jag hos handkirurgen, igen. Jag var dock helt oförberedd på vad som komma skulle. Jag trodde helt enkelt att vi skulle "runda av" den här skiten med mina händer - 2år med handproblem from hell. Antingen "Nej tyvärr, du får leva med det här" - så att jag hade kunnat rätta mig därefter, eller "Ja du Michelle, nu har vi tryckt in en sisådär 10 sprutor här och eftersom det fortfarande är som det är så får vi ta och gå vidare med nästa steg, operation" - så att jag hade kunnat rätta mig därefter. Något mittemellan finns oftast inte hos mig, därför blev jag minst sagt chockad när lösningen denna gången blev två sprutor till. Varje spruta stack i sin tur på tre olika ställen i/på/under/över/haringenkoll i mina senskidor, för att verkligen "ge effekt" den här gången.
 
Läkaren jag träffade var jätteduktig och jag blev riktigt trevligt bemött, det är väldigt viktigt för mig - Vårdkvalitén! Nu ska vi se om det här hjälper och gör det det så är det precis vad jag vill. Gör det det inte så kommer jag att få uppleva en mardröm och operera händerna. Spyr bara av tanken på det här https://www.youtube.com/watch?v=roGXYRnUJZQ känsliga bör absolut inte titta. Förstår inte varför ihelvete jag gjorde det.
 
Nåväl. Jag vet ju hur fruktansvärt ont det gör dagarna efter att bedövningen (som finns i dessa sprutor) släpper och jag vill absolut inte tänka på hur sjutton jag skulle må efter en op. Jag har precis börjat kunna använda händerna igen utan att vika mig av smärta. Dessa har varit värre än alla andra, förmodligen för att det stacks in - backades ut "pjong" (känns som ett gummiband som studtsar till) - sticks in - osv osv.. Vi har fått bo hos mamma jag och Kian. Jag har inte ens kunnat torka mig i röven! För att riktigt poängtera hur rörelseförhindrad jag har varit. Ja, tyck synd om mig. För det är fan inte lätt att vara mamma till en hyperaktiv snart 20 månader gammal liten duracellkanin med dom här händerna - utan att bli fullständigt tokig! Som om det inte var nog innan? Nä fy, håll era tummar åt mina tummar, jag ber er <3
 Ja, jag fuskade och gick ut utan dom sexiga ortoserna...


???

Jag accepterar om du inte vill 
Jag accepterar om du inte orkar.
Jag accepterar även om du så skulle hata.

Jag accepterar däremot INTE att du säger att du vill - men inte gör det.
Jag accepterar däremot INTE att du säger att du orkar - men inte lyfter ett finger.
Jag accepterar INTE heller att du säger dig älska - men inte bevisar det.

Jag och min familj värderar sanning och handling. Inte lögner och lathet.


 
 
Jag accepterar om du


Viktminskningspaket till Monica von fotboll (en av våra katter)



J


Miss Mufasa

Märk väl att 2/3 av mitt hår är bortrakat. Trots det så har jag en man som ett lejon, som fått en elstöt. Man skulle inte kunna tro att jag är rakad på kortet nedan eller hur? Hah! Lurad, bara jävligt tilltuffsad efter en mindre uppgörelse oss lejon emellan. God morgon annars! (skulle publicerats i morse)

 
 




Det bästa jag läst på länge! Rekommenderas STARKT till precis varenda människa.

- LÄNK till inlägget -
- LÄNK till nyhetsklipp om Melvin -
Citerar lite av det jag verkligen uppskattade. 
 
"Få har undgått att höra om lilla Melvin som i helgen blev ihjälbiten av en "kamphund". Inlägg har synts på Facebook och det togs upp i TV4 nyheterna idag. Imorgon kl. 07.45 ska de ha en debatt om ämnet. 
 
Först och främst vill jag till Melvins familj säga följande: Jag lider med er. Jag lider så mycket mer med er än ni kan ana. Det finns inget värre än att förlora sin hund i en tragisk olycka. Tro mig, jag vet vad jag pratar om. Två av familjens hundar rycktes bort i fruktansvärda olyckor alldeles för tidigt i livet. Den ena var 2 år, den andra 8 månader. Jag har aldrig kommit över det. Att förlora sin hund är som att förlora en familjemedlem och jag gråter bara av tanken på att det skulle vara en av mina hundar. Så tro inte för en sekund att jag inte förstår er sorg, för det gör jag. Till 100%." 
 
"essa hundar har inte avlats för att vara aggressiva utan har avlats för att ha stor kamplust. Med kamplust menas viljan att kampa för kampandets skull. När två kamphundar slåss handlar det inte om aggression utan just kamplust. En handler ska kunna gå in och bryta när som helst och hunden får aldrig uppvisa aggression mot människor."
 
"Vi hade otur. Så fort hundmötesträningen började gå bra så kom det någon lös hund och förstörde allt för oss. Ena gången var det en tax som hängde sig i hennes strupe, nästa gång en jack russel som bara ville hälsa, tredje gången en labrador som flög på henne bakifrån osv. osv. Alla gånger lyckades jag stoppa henne från att svara upp. Jag hade så dåligt samvete när min enda chans var att lyfta henne i kinderna och hänga henne i luften medan den andra hunden attackerade henne gång på gång och jag försökte sparka bort den. Jag var så rädd! Så jäkla rädd att min helt oskyldiga hund skulle försvara sig och därmed behöva avlivas på grund av sin ras, att jag inte gav henne chansen att försvara sig alls. Det kändes hemskt att låta henne ta emot stryk, men jag ville inte förlora henne. Flera gånger skrek den andra hundägaren till mig "jävla kamphund, den borde avlivas!!" medan deras hund studsade runt och bet min. Hon blev bara värre när vi mötte andra hundar, speciellt lösa..."


Catch up

Jag gör inte ens ett försök till att uppdatera den senaste tiden. Det har varit lite hektiskt, minst sagt. Jag kan dela med mig av lite sköna bilder och vara så jäkla lat att länka till Camillas inlägg om vår midsommar, hahaha! 
Jag och lilleman midsommar-pussas i slottskogen!
Lär min son hur sanden ska grävas. 
 
Varje kväll innan Kian ska somna frågar jag honom följande: 
"Är du mammas lilla prins?"
"Mmmmmh-mmmmmm!"
"Är du mammas lilla borris?"
"Mmmmmh-mmmmmm!"
"Är du mammas lilla känguruunge?"
"Mmmmmh-mmmmmm!"
"Är du mammas lilla älsklingsplutt-snutti-gull-snutti-plutt-gullrumpa?"
"Mmmmmh-mmmmmm!" (till följd av ett fniss)
Den här bilden sympoliserar den sista beskrivningen av min son. 
 Kian höjs till skyarna (ordagrant) av sin morbror! Som för övrigt är världens roligaste och häftigaste människa. Efter mamma.. 


Still Counting

Counting all the assholes in the room
Well I´m definitely not alone, well I´m not alone
You´re a lier, you´re a cheater, you´re fool
Well that´s just like me yoohoo and I know you too
Mr. Perfect don´t exist my little friend
And I tell you it again, and I do it again
Counting all the assholes in the room, Well I´m
definitely not alone, well I´m not alone

Look deep into yourself before you blame all others
for betrayal, for betrayal
I promise, so easy to say, and easy you failed,
and you do it again

Well the music seems do cover
And all the liquid do the colours
Well I turn my back and
go for all the better things in order

Well maybe you think your lie is safe
But I read you like a letter, yeah like a letter
Your charm do not evens the pain
it feeds me with rage, and you do it again

Well the music seems do cover
And all the liquid do the colours
Well I turn my back and
go for all the better things in order

Well the music seems do cover
And all the liquid do the colours
Well I turn my back and
go for all the better things in order

And a gangster keeps on telling
That he got a song that matters
So I flip a coin towards him
Thank you very much for listening
 
Michael Poulsen, om du friar till mig så svarar jag ja.
 


I väntan på Jamie

Om någon har missat böckerna om Claire och Jamie så bör ni raskt som räven rusa till biblioteket för att låna dom. Jag har köpt mina - för att jag är knäpp och vill ha mina favoritböcker synliga i bokhyllan - och mamma fick äran att läsa en av dom före mig (vi har änna läst parallellt med varandra). I väntan på att hon ska läsa ut den så har jag själv lånat hem en hel del böcker. Favoritämnena just nu är föräldraskap, barnpsykologi och.. Eh kaniner.. dåligt utbud där kände jag dock. Nu har jag läst dessa (se bild) och har tre till som jag tänkte klämma innan mamma hinner färdigt. Bör jag nämna att vi gillar att läsa? ;) Bokfolk är bildat folk!



Man får unna sig. Billigt...

Den här utomordentligt snygga (och praktiska) väskan har jag unnat oss - mig och Kian. Att ha som barnvagnsväska, ni vet lite snyggare än en skötväska men inte så flashig som en platina förgylld clutch. "Hey let's packa ner en våtservett och hänga blöjorna som våttvätt på armen - det är fashion!" eller "För helvete, i med skiten bara! Tryck! Går den att stänga? Bra! Nu går vi, kom igen, snälla..? Släpp katten!! NU gåååår vi!!"

Nåväl. Den är fin iallafall. Och kostade under 100 lappen inkl. frakt. Perfekt för ett överklasshushåll som detta.




Mitt livs första officiella "vabbande"

Kian är hemma från förskolan idag då han blivit sjuk, igen. Känslig som jag är så får jag alltid det han har, i olika utsträckningar. Fantastic! Idag ska vi bara ta det jävligt passivt.
Kian i sin hylla, som är så välfylld av grejer..





UPPDATERING - Hjälp mig hjälpa Amiina

 

- Uppdatering 9/6-2014: Amiina är i stort behov av ett nytt eget hem och det NU, tyvärr. Jag önskar att jag kunde säga "det är inga problem för oss att ha Amiina mot sin vilja inomhus med ett barn och andra katter som hon hatar", men det kan jag inte. Det är helt enkelt inte humant. Amiina skulle utan problem kunna hållas som innekatt OM hon får den stimulans hon behöver. Hon protesterar så mycket det bara går hos oss och vi kan inte ge henne det hon behöver längre, snälla hjälp oss hjälpa Amiina? // Michelle med familj

- Uppdatering 9/4-2014: Nu har vi flyttat och Amiina hämtade jag hem i måndags. Hon är sur på mig (med all rätt) för att hon inte får gå ut (från mig sticker hon) och morrar undan de andra katterna. Men förutom att hon är väldigt missnöjd så går det ganska bra. Läget är dock oförändrat, Amiina är verkligen i behov av ett eget - permanent - hem. Där hon trivs och kan leva ut sitt liv som den domderande fantastiskt trevliga divan hon är. // Michelle med familj

 

Hjälp oss hjälpa Amiina
Amiina är en väldigt speciell, liten (som en 7månaders kattunge) svarthårig, 7årig katt. Hon vet vad hon vill och viker sig inte förens hennes vilja gått igenom. Amiina valde att flytta hemifrån (till grannen en trappa upp) så fort min son föddes (nov 2012). Det har funkat hur bra som helst. Hela gården och flertalet grannar har varit glatt involverade i Amiinas liv.

Hemma hos grannen trivdes hon jättebra och när grannen varit iväg på jobb så har Amiina övervakats av mig, även om hon alltid springer åt motsatt håll när hon ser mig.... Vi har haft delad vårdnad helt enkelt.

Problemet är att vi ska flytta (nu till helgen) och jag varken tänker eller kan tvinga Amiina till att bo hos oss, hur mycket vi än vill det så vill ju inte hon, tyvärr. Grannen hade mer än gärna tagit emot Amiina om det inte vore så att hennes jobb hindrade henne. Grannen kan ha Amiina hos sig fram till nästa vecka, sen ska jag tvångsflytta Amiina till oss i väntan på ett nytt hem. Där får hon gå runt och mjaua och vara arg så länge det behövs. Vi fick med väldigt kort varsel en större lght och det är därför vi nu är ute i sista sekund. För våran del får hon mer än gärna bo hos oss men hon visar så extremt tydligt att hon inte tycker om detta att det vore plågeri. Vad vi än vill så går Amiinas mående först. Detta är inget "nu, imorgon, annars avlivas katten" trams utan hon får helt enkelt vara sur och fräsig.

Hjälp oss hjälpa Amiina! Dela gärna detta inlägg bland era kattvänner. Amiina är steriliserad, öronmärkt, försäkrad, vaccinerad, avmaskad, frisk som en nötkärna och pigg som en lärka. Hon är väldigt kelig, social, charmig, smidig och en typisk "one man's dog"... Fast katt då. Hon tycker visserligen om vissa andra katter och hundar, vilka vet man tyvärr aldrig i förhand. Hon är även en fantastisk (läs: förskräcklig!) duktig jägare.

Vi önskar att Amiina får komma till ett hem där hon får allt hon är värd och behöver. Har ni, eller vet ni någon som skulle vilja ta sig an Amiina så får ni mer än gärna höra av er till mig. Vi är mycket noga med vart hon hamnar och skulle bli väldigt glada över att ha fortsatt kontakt med hennes nya ägare.

Nås bäst via mail/sms.
shitbull@live.se
0768-664048
Blogg (står mycket om Amiina) www.michellel.blogg.se

Varmt tack på förhand!
// Michelle med familj

 
 
 
 


Fibromyalgia Monster

Trying to do my best as a mother and a wife

But this Fibromyalgia Monster has taken over my life

 

This thorn in my flesh Lord, How can I explain?

I get up every morning though my body is in pain

 

It’s like a Horrible Flu that just won’t go away

You pray for it to leave you but it’s with you everyday

 

The energy’s been sucked out, weakness never goes

Nerves feel inflamed from my head down to my toes

 

Arms burn like fire and what a sinus headache

I feel like I’m 100 but you say I look athletic

 

Now sensitive to medicines, chemicals and mold

Legs numb and tingling and Why do I feel cold?

 

Get worse from the heat till about September

My brain is in a Fog, and there’s words I can’t remember

 

Spasms in my back, my breathing isn’t right

My bed feels like nails as I lye awake at night

 

My muscles scream in agony. Oh my gosh don’t touch!

I take my herbs and medicines but they don’t help too much

 

My immune systems weakened, it seems on overdrive

My vision won’t stay focused and I often stay inside

 

Lights are too bright, noises are too loud

Unfortunately I’ll get sick again standing in this crowd

 

Some doctors say “It’s all in your head” or “Oh, You’re just depressed”

“Your fine, just take these crazy pills and get a little rest”

 

Yes I get down sometimes, upset and so would you

If a truck had just ran over you you’d feel the same way too

 

The attack of my brain is from infection I’ll bet

This is a neuro immune disease but some don’t know it yet

 

Trying to do my best as a mother and a wife

But this Fibromyalgia Monster has taken over my life.




Barn och böcker

Det kan vara en av dom viktigaste saker under ett barns uppväxt. Böcker och högläsning är minst sagt en favorit hos oss bokmalar. Varje kväll när jag fixar välling till Kian ber jag honom att gå och välja böcker och ta med dom till sängen. Antalet böcker ökar varje kväll och det gör mammamalhjärtat varmt! 

Jag minns när jag läste böcker för Kian när han var "liten" (han är fortfarande liten, men ni förstår vad jag menar) och hur förkrossad jag blev när han som 7månaders dreggelbebis inte lyssnade ett smack på boken under högläsningen. Inte ens den färggladaste klämmchecka pekochrim-boken fångade hans intresse. När han istället sysselsatte sig med att riva böckerna till brasmaterial gav jag upp det där. Svalde sorgen och... Försökte igen! Ett par månader senare hade min malpojk riktigt gottat till sig bland böckerna och vi njuter som sagt av detta varje kväll, och flera gånger om dagen. Ganska många gånger om dagen faktiskt. Det kan bli rätt tröttsamt att hela tiden få en traktorbok uppkörd i ansiktet av en mycket positivt-bestämd-tarinteettnej inställd 18månaders mal med spänd förväntan om vad den ska handla om denna (1011:e)gången. 

......För att sedan klargöra för sin malmamma (minst tio ggr per sida/traktor) att det är en "ta-tooo" (traktor) där. Och sen ropa "meeea meeea" när den - äntligen - har tagit slut. 

Kvällens bokval: (att jag fick hämta fler bör nämnas) ;) 


Tur att du är så söt min son. Mamma älskar dig min fina lilla tokiga Borris!!


RSS 2.0

They say memories are golden. Well, maybe that is true. I never wanted memories I only wanted you.

A million times I needed you, A million times I cried. If love alone could have saved you, You never would have died.

In life I loved you dearly, In death I love you still. In my heart you hold a place No one could ever fill.

If tears could build a stairway, And heartache make a lane. I'd walk the path to heaven, And bring you home again.

Our family chain is broken, And nothing seems the same. But as God calls us one by one, The chain will link again.