Vi sitter i sandlådan inte på Stureplan!

Övre medelklass - dryg förälder

Vi pratar om en som TROR sig vara överklass men i själva verket bor i förorten och lyckats skaffa sig jobb på typ, akademibokhandeln. Inte riktigt kostymkrävande men ändock längre ifrån de 'blå kläderna'. En som nyss fått barn och känner sig världsvan och odödlig med sin stillasittande 8 månaders baby i sandlådan. Med kaffet i ena handen och ögonen på allt annat än själva huvudpersonen i sandlådan. En som stirrar på en annan som har en lite äldre, lite vildare och lite skitigare unge. En som tycker att en annan är konstig som åker rutschkana med sitt barn, gungar sitt barn eller överhuvudtaget UMGÅS med sitt barn. En sån dryg förälder träffade vi häromdagen.

 Kian gick glatt fram med lite sand i handen och frågade med höga förväntningar..
- Kaka? 
Vet ni vad idioten i sandlådan svarar? Efter att ha gett min son en blick som skulle kunna höra hemma hos en magsjuk innan uppkastning. 
- Eeeh... Jag AVSTÅR!
Kian går där ifrån, inte lika glatt. 

Jag menar vafan? Tacka och ta emot? Som alla andra vettiga föräldrar hade gjort. I sånna här lägen bör pappan vara glad över att han inte fick en lårkaka istället för sandkaka. 

Dryg! Jag hatar dryga människor. 


Postat av: Anonym

Haha torr jävel! Du borde sparkat honom i pungen!

2015-07-02 @ 15:56:41

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?
RSS 2.0


They say memories are golden. Well, maybe that is true. I never wanted memories I only wanted you.

A million times I needed you, A million times I cried. If love alone could have saved you, You never would have died.

In life I loved you dearly, In death I love you still. In my heart you hold a place No one could ever fill.

If tears could build a stairway, And heartache make a lane. I'd walk the path to heaven, And bring you home again.

Our family chain is broken, And nothing seems the same. But as God calls us one by one, The chain will link again.