Liten Göteborgare

Denna lilla tokstolle! 


Igår var vi på lekstan med favoriterna. Barnen som vanligtvis inte alls har tid med att sitta still åt helt plötsligt två portioner var. Och glass på det! Det har hänt, aldrig? En mycket trevlig dag! 

Kian vägrar klippa färdigt håret (se bilden med pannkakorna). Hans pedagogiska mormor klippte av hälften när jag inte var hemma.

Jag: "Men vad har ni gjort!?!" 
Hans mormor: "Ja.. Han ville inte mer."
Kian: (Flinar)

Sen dess har jag försökt med allt! Pedagogiska youtubefilmer från frisörsalonger, tittat när Alex-hittar-hobbyn-killen fixar håret, jag har fått nypa honom i topparna för att bevisa en obefintlig känsel, demonstrativt klippt av mig själv tussar, erbjudit honom en sax för egenklipp, en rakapparat, besök hos frisören för närstudier... Vad som helst hade varit bättre! Det finns få saker i mitt liv som stör mig så mycket som när något är ofärdigt, halvklart, inte avslutat, you name it. Ungen vägrar! 

Så, med håret på ända åkte vi till Göteborgs PK-pallats, Stadsbiblioteket och lånade böcker. Efteråt lovade vi Kian att titta på den nakna statyn - fnissa åt snoppen barnsliga som vi är - och Götaplatsens vackra belysning som hans morfar konstruerat. Det var dock inte tillräckligt mörkt för att få till wow känslan tyvärr. Men den som vandrat bredvid poseidon på kvällen vet vad jag menar. Fantastiskt fint! 




Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?
RSS 2.0


They say memories are golden. Well, maybe that is true. I never wanted memories I only wanted you.

A million times I needed you, A million times I cried. If love alone could have saved you, You never would have died.

In life I loved you dearly, In death I love you still. In my heart you hold a place No one could ever fill.

If tears could build a stairway, And heartache make a lane. I'd walk the path to heaven, And bring you home again.

Our family chain is broken, And nothing seems the same. But as God calls us one by one, The chain will link again.