Shopping

Inväntar EBay... Har köpt sjukt mycket fint (och bra!) där. Det senaste ser ni nedan. Längtar efter Kians reaktion när Spider-Man paketen kommer. Ser att folk börjat sälja vidare - dyrare - på instagram. Så kan man också göra. Nåväl, själv säljer jag av alla Kians gamla kläder. Kika in vettja - KiansLoppis




Ett farväl

Jag tackar dig min vän för så otroligt många fina år tillsammans, men nu måste jag - tyvärr - gå vidare utan dig. Det är inte du, det är jag. Min kropp stöter dig ifrån sig. Som den fina industrial du var säger jag nu; farväl min älskade, farväl min vän. 

Hahaha ibland tänker jag, men gud, jag undrar vad folk (som inte känner mig) tror om mig när dom läser här? Men nog måste väl även normala människor förstå ironi? 

#garvarihjälmig
#hashtagarigen


Kvällspyssel!

Ja, en kväll som denna, kvällen innan operation, måste jag hålla på med någonting pyssligt för att kunna hantera det här. Den första dubbelduschen är avklarad, sängen är renbäddad och klockan ställd på 05.30. Jag ser verkligen fram emot en dubbeldusch imorgonbitti för att sen kliva in på avdelning 67... (not!)

Bilderna från Ipadens redigeringsprogram blir gula? Det blir det inte från Iphonen i samma program.. Hm..


Jag ÄR vacker!!

Idag har min hjärna motarbetat mig. Den gör det ibland, det blir väldigt jobbiga dagar då. Idag har jag känt mig fullständigt värdelös och äcklig. Ful, fet och äcklig. Jag äcklas av min spegelbild! Men någonstans där inne, i min trots allt okrossbara själ, finns det någonting som viskar "du ÄR vacker!!". 
Osminkad, svullen (medicinering) med svarta påsar under ögonen. Jag ÄR ju vacker, egentligen. Det är bara min hjärna som retas med mig. Vi alla är vackra på sitt sätt och i det här fallet så är det väl katten på örngottet som tar hem det priset. 



Utan humor överlever man inte

Det känns väldigt tragiskt det här. Inte ens 25 år fyllda men behöver äta mer mediciner än Gunhild 97 år på vårdhemmet, i slutskedet.... Det här är mina morgon mediciner. "God" morgon!




Låt mina spelkort va!

Om du tar bort ett kort ur en kortlekspyramid vad händer då? 
Ja den rasar.

Lite så känns mitt liv. Jag bygger noggrant upp den där pyramiden i lagom höjd, sen kommer någon jävel och raserar allting. Bara sådär, med en vindpust. Alla kort ligger i oordning, något fattas eller är trasigt. Och för varje kort som försvinner måste jag ändra konstruktionen för att det skall kunna stå och likt förbannat blir den sned, men den står! Jag bygger och bygger och bygger min pyramid på nytt men alltid händer det något som får den till kollaps. 

När korten tar slut och pyramiden är borta, vad händer då? 




Min titthålsoperation

Ush och fy och blä.. och aj...

Låt mig sammanfatta operationsdagens "happy moments".

Vad jag visste från början var; att jag skulle göra en Laparoskopi för att titta efter endometrios (förkortar till endo) härdar och om man fann sådana så skulle det tas bort för att förhoppningsvis minska smärtor osv, samt sätta in en hormonspiral med syftet att hjälpa mig med mina svåra endo smärtor. Diagnosen har jag ju redan, eller? 

För en vecka sen träffade jag ett helt team inför op. i onsdags, minst tre gånger gick vi igenom min medicinlista vid olika tillfällen (notera detta). Jag hade hämtat ut min mirena spiral sen ett bra tag tillbaka (förklarar i nästa stycke) och hunnit fundera både en och två gånger. Mitt slutbeslut var ett starkt nej pga alla biverkningar och själva ingreppet, trots att det skulle ske under narkos. Detta tog jag upp med "teamet" inför op. men blev övertalad att den minsann kunde göra underverk för mig och mina endo smärtor. Just den meningen - tanken på att bli smärtlindrad, kanske tom smärtfri vägde tyngre än allt annat. Så efter mycket velande från min sida gick jag tillslut med på att sätta in den. 

Tillbaka till mirena. Det här började egentligen för länge sen! Faktiskt när Kian var ett embryo. Då var jag med om ett sexuellt övergrepp av en gynekolog, i en gynstol. Därefter har jag utvecklat min skräck för detta. Jag undvek efterkontrollen efter förlossningen, jag gjorde den inte alls om jag ska vara ärlig. Efter många om och men letade jag upp en gynekolog, en specialist för att vara exakt och bokade ett besök hos denne. Det ena ledde till det andra och sedan var diagnosen endometrios inte långt borta när hela symptom listan var avbockad. Då återstod behandling! Jag fick börja med primolut men det fungerade inte så då fick jag provera som sedan ökats till dagens dos 30mg/d. Det är typ "bas" medicinen. Smärtrelaterat så har NSAID preparat varit helt uteslutet för min del (jag får inte äta det) tyvärr, det brukar ge gott resultat. Citodon har fungerat jättebra. Utan dom så har jag legat (och stått, när nöden kräver som mamma) förvriden i diverse olika fosterställningar. Nu har jag även cymbalta och saroten. Men målet är ju att bli så smärtfri som möjligt så min gynekolog skickade en remiss för denna Laparoskopi, där man isåfall skulle ha kunnat ta bort det som hittats. 

Tillbaka till avdelningen onsdag morgon: Lite över 10 kommer en av sköterskorna in till mig och säger att "nu är det dags". Jag bytte om till den fruktansvärda patientoutfiten och fick svälja tre stora (läs: enorma) tabletter långtidsverkande smärtstillande, har jag för mig. Strax därpå får jag en tens maskin kopplad på handleden mot illamående, sen kommer en av läkarna in till mig, presenterar sig och frågar hur jag mår varpå jag berättar att jag är fruktansvärt nervös över det här med spiralen (jag satt och skakade vid det här laget). Hon försökte lugna mig med ett "allt kommer att gå bra". 

En sköterska lämnade mig på op. avdelningen där en annan sköterska tog mig vidare. När hon öppnade dörrarna till operationssalen fick jag en chock. Det enda jag såg var en blänkande highteck gynekologstol och en väldigt massa gröna människor runt den. Jag tvärvände och gick åt andra hållet.. och bröt ihop... Såklart. 

Efter en stund kom en annan sköterska ut och som satte dropp och gav mig lugnande. Det kickade in ordentligt och jag kunde gå (åka) in i rummet efter att dom "monterat ner" stolen för mig så att den inte skulle vara så "gynekologig". Jag fick som två sovsäckar på vardera ben och en stor filt över detta så jag kände mig skyddad, och lugnare. På britsen väl inbäddad säger en annan sköterska att jag ska få "andas in lite vanlig luft genom masken och sen kommer..." 
Narkosen?

En massa sladdar och två ansikten var det jag såg sen, då var jag på uppvaket. Det gjorde ont i magen och jag fick morfin direkt, här var det inget knussel med medicin inte! 
- Jag måste kissa, får jag det? 
- Kan du gå? (storögd)
- Absolut! (allt för att undvika kateter)
- Ja dåså! Men du får absolut inte låsa dörren!
- Nej då.. (lullar in och kissar som aldrig förr)

Glass fick jag också! 2 st till och med. Klockan var runt två när jag rullades ner till avdelningen igen. Vila. Mer smärtstillande. Vila. Mina kompresser på magen blödde igenom ett par gånger så det blev några byten. När jag var hyffsat klar i huvudet kunde jag ta på mig mina kläder och dricka det godaste kaffet i hela mitt liv! 

Och när det var dags för hemgång kommer sköterskan med medicin...

- Jag har lite grejer här som du ska få med hem. (Två påsar och lite papper)
- ...Jag får inte äta NSAID preparat...
- Då tar vi genast bort den här. Och då ska du ha detta; 2 st alvedon var fj....
- Nej, det hjälper tyvärr inte på mig. Jag måste få något annat. 
- Mjaaa.. Jag vet inte.. Jag ska gå och höra med läkaren.
(En stund senare) 
- 3st OxyNorm får du med hem. Läkaren ringer imorgon!

Man tackar för sitt. Bäddar sängen och ringer efter pappa som kommer och hämtar mig. 

Nu 5 dagar efteråt (jag vet jag är så himla snabb och håller er så uppdaterade..) känns det knappt. Lite som träningsvärk. Mirenan däremot, aj, min uterus har värkar..

Jag är både glad och ledsen för att man inte hittade något. Ledsen för att jag nu inte vet vilket håll jag ska vända mig åt, kommer jag tas på allvar? Hur gör jag nu? Komme spiralen hjälpa? Mot endo? Glad givetvis för att slippa bränna bort härdar och sammanväxter. 




Frihetspåförd? Med blöja och allt..

"Blöjan och den här (spypåse) och den där (hormonspiral) ska med upp till operation" 

Den meningen lät mindre lockande än andra. Det räckte gott och väl - för en livstid - med blöja under förlossningen! Att ta på en sån här mindre smickrande sak gör mig ödmjuk gentemot alla barn som inte vill byta blöja, jag förstår nu varför...

Här ligger jag på ett rum och inväntar min lapraskopi + insättning av mirena. Jag vet inte hur länge jag kommer att få vänta men jag önskar att det inte tar allt för lång tid. Kaffe och nikotintuggummin hade suttit perfekt, men... det blir inget med det. 
Låt mig berätta hur det ser ut... Bredvid mig ligger en stönandes otacksam flodhäst. Jag hör till kategorin väluppfostrade människor, det gör  inte hon. Jag fick lyckligtvis reda på att jag får gå och dricka kaffe utan mjölk (och utan henne). Mindre lyckligt att operationen kommer att äga rum kl 11.00. Ni har givetvis all förståelse för långdragna blogginlägg. Kombinationen barnledig och fri-tid känns väldigt långsam. Hur gjorde man förr? Vad gjorde jag då? Jag funderar vidare på det. Och jag ska INTE googla mer på lapraskopi, narkos, endometrios eller mirena. Det finns en hel del osmakliga videos på youtube, jag har sett dom.. ett par gånger.. 


Ho-ho ho-ho

Äntligen fick jag tag på mina ugglor! Jag har letat och letat och nu står dom så fint i hyllan. Oj oj oj, sicken inredning!




"Större och starkare än någonsin!"

Man skulle kunna säga att jag har kommit ut ur garderoben som - Iallafall officiellt - Sverigedemokrat. Jag (precis som partiet "it self") känner mig starkare än någonsin!

Ikväll har jag varit på kansliet med SDU (Sverigedemokratisk ungdom) och firat att segern är vår! Vi är trots allt inte bara det bästa partiet utan också det enda partiet som med framgång ökat väsentligt i storlek landet runt. 40% av Sveriges invånare står bakom detta slutgiltiga valet och det är vi förbannat stolta över! SD är Sveriges 3:e största parti, varesig du vill eller inte. 

Efter en mycket trevlig kväll med kaffe, kakor, dricka och tårta samt en hel del politiksnack säger jag godnatt och tackar för den här dagen!




Inte en av dom 87%






Tick tack.. Tick tack..

"Det går så himla fort!" är SÅ. jävla. uttjatat! Men lika sant för det. 

Ehm.. *gnuggar min skalp* 
Vart fan börjar man?
Vad har hänt sen sista inlägget?
Vem minns vad som hände under ovanstående tidsperiod? 
Vem fan är vem? 
Kan denna "vem" som vet vem som är vem vara så vänlig och kontakta mig?




Lite senare än det var tänkt

Inlägget påbörjades i fredags...

"Fan va snygg man kan va dååå göööömmaan!" Sa en äldre (alkolist) nyligen till mig.

- Man tackar ödmjukast i mjukisbyxor, linne (med en hängande deg-föredettagravid-mage) och håret uppsatt i någonting en stylist skulle kalla för ett skatbo. 

Hur som helst. Det har hänt så himla mycket den senaste tiden, precis som vanligt och jag har många gånger slocknat samtidigt som Kian av ren utmattning och smärta. Vet ni vad det värsta är? Jag vet inte varför jag stressar så  extremt som jag gör. Liemannen jagar mig inte, chilla?!? 

Jag har haft så fruktansvärt ont. Alla mina sjukdomar verkar ha blossat upp likt svinkopporna i Kian's ansikte. Det är Fibromyalgin, Endometriosen, Morbus de quervein, Hallux Valgus, Schlatter, IBS, Dyspepsi, uttagning av P-stav, blod i urinen, inklämningar lite här och var samt en cocktail av diverse psykiska "åkommor" och givetvis - som pricken över i - Kian's svinkoppor. Det var sisådär lagom pinsamt när jag ringde 1177 och sa fel!

"Jo det är så här att jag tror att min son har fått smittkoppor och undrar... Etc. Etc."
"Det hoppas jag verkligen inte med tanke på att det är utrotat!"

Bortgjort, minst sagt.




Säljer min underbara turkosa Vesper Duo 3+1 med en massa tillbehör.

Länk till annonsen ----> BARNVAGN <----
 
"Orginalpris 3995:- (Finns ej i butik längre)
Ena bilden visar hur det ser ut medan den svart/turkosa bilden visar färgen. 
Liggdel, sittdel, babyskydd, skötväska och en massa tillbehör säljes för 2500:-
Använd av ett barn i 15 mån, normalt slitage, felfri och i fint skick.

Vagnen sitt&ligg: 
Liggdel med vindskydd och sufflett med ventilationslucka. 
Mycket lätt chassi som blir litet i hopfällt läge (L90 x B66 x H35 cm). 
Två låsbara, separat svängbara framhjul som klarar alla kurvor. 
Mycket stor och lättillgänglig varukorg. 
Vaggfunktion = en praktisk funktion, för att du skall kunna vagga barnet när liggdelen står på golvet. 
Avtagbar och vändbar sittinsats för att ändra barnets riktning (inkl.fotsäck och 5-punkts bälte).
Justering av fjädring och ställbart handtag.
Punkteringsfria hjul.
Tvättbar klädsel.

Babyskydd: Sparsamt använt, krockfri och i mycket fint skick.

Tillbehör:
Skötväska (lite trasig på ena sidan), regnskydd, myggnät, UV-skyddat paraply/parasoll och nätkasse."
 
 
Nås lättast via mail eller sms
0768-664048      shitbull@live.se


Stela fingrar, snygga skottar och en sjuhelvetes massa kuckelimuckmediciner!

Wooow, where shall I begin?

Igår fick jag pratat med några av mina läkare och mottagningar ang bl.a. operation, behandling och medicinering. 

Handkirurgen: Jag blev satt som prio 1:a till min läkare för samtal inför operation. Som sköterskan sa i telefonen "det kan ju vara bra att få lite information innan och inte bara hoppa upp på operationsbordet!", jag gillar när dom har humor men är inte så jätte sugen på att klyva senskidefacket! 

Gyn: Jag har tyvärr inte svarat på behandlingen - det var endometrios - med provera 30mg så nu ska jag ta ut P-staven och börja med Visan istället. Förhoppningsvis så blir det mycket bättre! :) 

En hel del andra viktiga samtal och ärenden har jag också ägnat mig åt men jag tror att jag behåller dom för mig själv. 

Nu ska jag lägga mig och drömma mig bort till 1700-talets fantastiske skotte Jamie <3 Spår av godis kan förekomma...




Dubbel Trubbel

Håll dig bara jävligt lugn...

Som många andra småbarnsföräldrar (förutom dom som sitter med brännskador på Ö.sjukhuset) har vi hållit oss undan från solen så gott vi kunnat den senaste tiden. Fruktansvärt jobbigt att inte "kunna" vara ute med vilda barn. Jag klagar absolut inte på vädret som gör mig svimmfärdig, uttorkad, irriterad och galen utan på vårt förstörda ozonlager som släpper in alla dessa farliga UV-strålningar....

Att jag råkar ha väldigt mycket otur i mitt liv är inte någonting som märks eller så. Inte alls. 

Igårkväll på väg hem ifrån mamma - okej det är typ 100m hem men 100m med en snart två åring är en annan sak - bärandes på väska, kasse och barn på släp. Grannarna stannar mig och vill klaga på Amiina (vår katt) som dom tycker är högljudd. Det tycker jag med men kan tyvärr inte göra någonting åt det, vilket jag förklarade och berättade också att jag har sökt nytt hem till henne i över ett år och att jag fortfarande gör det. Hon vill inte bo hos mig och någon avlivning är det absolut inte tal om. Dom förstod väl till en viss del men det är aldrig roligt när folk klagar på en. 

Hur som helst så får jag tillslut in katt och barn i svalen och hinner precis lyfta upp Amiina i famnen när hissdörren öppnas och Kian  givetvis vill åka med den en våning, så vi åker, och hissen fastnar! Där står jag med en katt i famnen, ett barn runt hoppandes som en groda på golvet medan han packar upp det han kommer åt ur kassen och en tung väska som mobilen (tack och lov) låg längst ner i. Håll dig bara jävligt lugn, sa jag till mig själv. Scenariot där en trött och trotsig Kian får ett sammanbrott för att han inte får äta upp en myra inne i tropikens hetta på 3kvm(?) medan en skräckslagen katt springer, flyger, hoppar och klöser runt runt runt i ren panik var inte långt borta. Håll dig bara jävligt lugn... 

Det gjorde jag och som tur var hade jag mobilen så att jag kunde ringa efter hjälp, något nummer till hissreparatören fanns nämligen inte inne i hissen. Min älskade far var där på två röda med mamma i täten. Detta löstes turligt nog väldigt fort då hissen helt plötsligt öppnades och vi kunde gå ut. Något svettiga och lite chockade!

Det gjorde mig rädd! Tänk om jag inte haft mobilen med mig? Tänk om Amiina inte hade varit en katt som litar på mig och ligger still i famnen? Tänk om klockan hade varit lite mer och Kian övertrött och hungrig? Vad hade jag gjort?




Då VS Nu...

Förändras man mycket på två år? Jo, det tycker jag faktiskt. Nu ska jag fylla i samma "fyll i meningen lista" som jag fyllde i för två år sedan och se hur mycket jag har förändrats sen dess vad gäller dessa frågor iaf. Kursivt dåtid, fetstil nutid.
 
Jag har insett att min senaste kyss: kanske jag borde minnas.. Var fantastiskt trevlig!
Jag hade senast sex: och se på fan, jag är gravid! och jag är INTE gravid! 
Jag lyssnar på: min mamma och min intuition. läget oförändrat
Jag pratar: helst mumin-finska. aldeless för fort, med en viss tendens till ökad salivproduktion...
Jag tycker om: få.. Men mycket! oförändrat
Jag avskyr när folk: tar på mig när jag inte är beredd. säger en sak men gör en annan, inte står för vad dom sagt och är för långsamma
Jag älskar när folk: ramlar. ....långsamt och stelt
Mina närmaste vänner är: ovärderliga! Äkta
Min första vän hette: tutten? oförändrat
Min första riktiga kyss: Meeeen det kan vi ju nu, jag minns inte.. Var jag aldeless för ung för. 
Kärlek är: svårhanterligt.. fruktansvärt mödosamt och tidskrävande 
Jag tänder på: charm, attityd (rätt), godhet, snaggat och tatuerat.. + mod, förståelse och respekt. Och högländare. Med kilt. 
Det sexigaste yrket är: att upprätthålla din värdighet till namnen pappa och man. oförändrat
Det är charmigt när: man i pyjamas möter full polisstyrka + narkotika hund.. Fråga inte haha! Man inte längre har något närminne
När jag borstar tänderna: lyckas jag alltid komma åt kräkreflexen.. står jag inte still 
När jag lagar mat: så önskar jag att tiden gick fortare.. Jag hinner inte laga någon mat
Jag är rädd för: att förlora ytterligare någon jag älskar.  oförändrat
Den värsta känslan är: när den du älskar dör. oförändrat
Den bästa känslan är: "hämden är ljuv..." för den sköter karma åt mig
Jag är bäst på: att hamna i situationer som alltid går åt helvete. och vara på fel plats vid fel tillfälle
Om jag var ett djur skulle jag vara: en örn, minus höjdskräcken. En mammut i dåtid, fri från allt elände i nutid
Om jag va en insekt skulle jag vara: en stor svart skalbagge, lätt! Död, garanterat!
Om jag vore ett redskap skulle jag vara: en såg! vass och jävlig på ena sidan, mjuk och harmonisk på andra. Eh, en hel verktygslåda?
Det finaste som finns är: kärleken mellan hund och människa.. och den (äkta varianten) mellan mor och barn.
I sommar: undrade jag vart fan sommaren tog vägen.. Har moby dick inte badat en enda gång.
Sist jag grät var: hela tiden, fast inombords. Någon timma sedan
Jag kan: om jag vill.. och om mina sjukdomar tillåter mig
Jag kan inte: förstå mig på plastfolie.. rädda alla försvarslösa fasten jag vill
När jag vill tänka går jag: in i någon sorts trans.. Hem eller bara går
När jag bakar så bakar jag: med heeeeeeeela köket. Sandkakor!
Min mobiltelefon är: en Iphone 4s, på ljudlös här brevid. En Iphone 4s på hyllan, ljudlös.
När jag vaknar på morgonen: så längtar jag till att få sova igen. oförändrat
Innan jag går och lägger mig: så kollar jag oftast på en film eller läser. Läser jag
Just nu tänker jag på: min förstfödda ♥ och alla andra som jag saknar
Bebisar är: helt fantastiskaFruktansvärt underbara och stressutlösande!
Idag har jag: ätit mer än vad som är möjligt, no shit. Och Kian haft en vovve här på prov. Det var vi inte redo för, tyvärr :(
Ikväll: har jag bara tagit det lungt. Är slut nu, godnatt
I morgon kommer jag: åka hem till Göteborg igen. Och Kian hitta på bus och uträtta lite ärenden.
Jag vill verkligen: träffa mitt barn! Pussa ihjäl min Kian!
 
 
Dåtid; Ensam, skitfräck och orädd för framtiden.

Nutid; Mamma, fortfarande skitfräck men fullständigt livrädd för framtiden.
 
 


Fibromyalgia Monster

Trying to do my best as a mother and a wife

But this Fibromyalgia Monster has taken over my life

 

This thorn in my flesh Lord, How can I explain?

I get up every morning though my body is in pain

 

It’s like a Horrible Flu that just won’t go away

You pray for it to leave you but it’s with you everyday

 

The energy’s been sucked out, weakness never goes

Nerves feel inflamed from my head down to my toes

 

Arms burn like fire and what a sinus headache

I feel like I’m 100 but you say I look athletic

 

Now sensitive to medicines, chemicals and mold

Legs numb and tingling and Why do I feel cold?

 

Get worse from the heat till about September

My brain is in a Fog, and there’s words I can’t remember

 

Spasms in my back, my breathing isn’t right

My bed feels like nails as I lye awake at night

 

My muscles scream in agony. Oh my gosh don’t touch!

I take my herbs and medicines but they don’t help too much

 

My immune systems weakened, it seems on overdrive

My vision won’t stay focused and I often stay inside

 

Lights are too bright, noises are too loud

Unfortunately I’ll get sick again standing in this crowd

 

Some doctors say “It’s all in your head” or “Oh, You’re just depressed”

“Your fine, just take these crazy pills and get a little rest”

 

Yes I get down sometimes, upset and so would you

If a truck had just ran over you you’d feel the same way too

 

The attack of my brain is from infection I’ll bet

This is a neuro immune disease but some don’t know it yet

 

Trying to do my best as a mother and a wife

But this Fibromyalgia Monster has taken over my life.




Fibro Fighter

Fibromyalgi 
Det var diagnosen jag fick. Nu förstår jag varför min kropp känns som den gör. Det var ett tungt besked då det betyder - citerar Camilla; "att jag insåg att det aldrig kommer att gå över". Men samtidigt var det skönt att äntligen få veta VAD det är för fel på mig. 

Att ha fibromyalgi är allt ifrån enkelt. Jag vill därför dela med mig av lite info för att min omvärld ska förstå mig lite bättre. Det syns inte utanpå, men jag vill lova dig att det känns ordentligt inuti.


Info hämtad ifrån fibromyalgi.se
"Symptom
PRIMÄRA SYMPTOM: SMÄRTA & TRÖTTHET
Huvudsymptomen vid fibromyalgi är en ständig smärta i vila - kronisk smärta - samt en onormal trötthet. Intensiv och långvarig smärta är en stressfaktor och stressrelaterade symptom som t.ex. huvudvärk och magbesvär är därför vanliga hos patienter med fibromyalgi. Smärtan påverkar även sömnen och dålig sömn leder till ännu mer smärta och ännu mer stress, vilket i sin tur ger ytterligare försämrad sömn. Slutresultatet blir en onormal trötthet. 
 
Muskelsmärtan påverkar motoriken och gör det svårt att röra kroppen obehindrat. Ofta klarar man inte längre av att uträtta vissa saker, som t.ex. att springa, gå i trapport eller lyfta tunga saker. Många med fibromyalgi lider även av stela muskler (framför allt på morgonen). Domningar och stickningar förekommer hos mer än hälften av patienterna, utan att de har någon nervskada.
 
Förutom de primära symptomen ovan kan personer med fibromyalgi även uppvisa olika kombinationer & svårighetsgrader av följande sekundära symptom:
 
GENERELLA SYMPTOM
Fördröjda reaktioner på fysisk ansträngning eller stressande händelser
Svettningar
Feberkänsla
Kalla händer och fötter
Ökad törst
Låg kroppstemperatur
Nedsatt immunfunktion
Lågt blodsocker
Lågt blodtryck
Insulinresistens
Kraftlöshet
Oförklarlig viktuppgång eller viktnedgång
Sug efter kolhydrater och choklad
Huvudvärk och migrän
 
MUSKEL- OCH VÄVNADSRELATERADE SYMPTOM
Lätt till svår smärta som flyttar sig runt i kroppen
Stelhet (speciellt morgonstelhet är vanligt)
Muskelkramper/-spasmer
Diffus svullnad i kroppen (synlig svullnad el. en känsla av svullnad)
Ländryggssmärta
 
BIHÅLE- OCH ALLERGIRELATERADE SYMPTOM
Baksnuva
Rinnande näsa
Känslighet för mögel och jäst
Andfåddhet/andningsrubbningar
Öronvärk och kliande öron
Tinnitus
Tjockt sekret i bihålorna
 
SÖMNRELATERADE SYMPTOM
Lätt eller avbruten sömn, icke välgörande
Trötthet/utmattning
Känsla av "fallande" vid insomnandet
Krampande muskler nattetid
Tandgnissling
 
FORTPLANTNINGSSYMPTOM
Menstruationsproblem
Minskad sexlust
 
MAG- OCH MATSMÄLTNINGSRELATERADE SYMPTOM
Uppblåsthet och illamående
Magkramper
Bäckensmärta
Täta urintömningar/urinträngningar
 
KOGNITIVA SYMPTOM (FIRBRODIMMA)
Svårigheter att hitta ord
Förvirring
Minskad förmåga att urskilja olika färgtoner
Försämrat närminne
Koncentrationssvårigheter
Helt blankt i hjärnan innan den "sätter igång"/börjar fungera
Oförmåga att känna igen välbekanta omgivningar
 
SENSORISKA SYMPTOM
Känslighet för lukter
Känslighet för tryck, temperatur och fuktighet
Ljuskänslighet
Ljudkänslighet
Försämrat mörkerseende
Sensorisk överbelastning (när sinnena ger för mycket information)
Parestesi (onormala känsloupplevelser) – känslor av domningar, stickningar och sveda i armarna
 
NEUROLOGISKA SYMPTOM
Taktil allodyni (överkänslighet för beröring)
Yrsel
Dåligt balanssinne
 
KÄNSLOMÄSSIGA SYMPTOM
Panikattacker
Lätt för att falla i gråt
Odefinierad ångest (som inte har samband med en situation eller ett objekt)
Häftig ångest
Humörsvängningar
Oförklarlig irritation
 
HJÄRTRELATERADE SYMPTOM
Snabb, orolig och ojämn hjärtrytm
Smärta som liknar den vid hjärtattack - (ofta beroende på inflammation mellan bröstben och revben)
 
HUD-, HÅR- OCH NAGELRELATERADE SYMPTOM
Tydliga, markerade nagelvallar
Naglar som böjer sig nedåt
Fläckig hud
Lätt för att få blåmärken och skärsår
Tillfälligt håravfall
Hastig vävnadstillväxt (icke-cancerogena tumörer kallade lipomer, inåtväxande hårstrån, tjocka och kluvna nagelband) 
 
ÖVRIGA SYMPTOM
Hemorrojder
Näsblod
Läkemedelskänslighet
Intolerans mot alkohol

Källa: Den medicinska journalisten Adrienne Dellwo, som i sin tur hänvisar till boken "Fibromyalgia (FMS) and Chronic Myofascial Pain (CMP) For Doctors and Other Health Care Providers" (2004) skriven av den amerikanske läkaren Devin J. Starlanyl."


Mohawk

Det blev som jag önskat mig. En mohawk! Känns så äckligt gött att bli av med det där schleetna håret på sidorna.  Och snyggt är det, se!

Det händer så mycket just nu att jag knappt han med att fylla år i torsdags. 24 år, Yey grattis till mig!


Tidigare inlägg
RSS 2.0

They say memories are golden. Well, maybe that is true. I never wanted memories I only wanted you.

A million times I needed you, A million times I cried. If love alone could have saved you, You never would have died.

In life I loved you dearly, In death I love you still. In my heart you hold a place No one could ever fill.

If tears could build a stairway, And heartache make a lane. I'd walk the path to heaven, And bring you home again.

Our family chain is broken, And nothing seems the same. But as God calls us one by one, The chain will link again.